Mer turistande

På måndag morgon lämnar vi Arequipa och flyger till Lima, och därifrån tar vi sedan nattbuss upp till Chiclayo och kommer fram på tisdag morgon. För att slippa bära runt på de stora resväskorna i Lima hela dagen på måndag har vi redan idag skickat iväg dem med buss. Så nu hoppas vi och ber att de ska vara framme i Chiclayo ungefär samtidigt som vi. 

Idag har jag fortsatt bocka av saker på min "att göra"-lista. I förmiddags fick vi guidad visning i 1500-talsklostret Santa Catalina. Väldigt fint, och väldigt intressant! 

 

 Jag är inte så förtjust i pelargoner i vanliga fall, men när de växer i rabatter såhär är det onekligen fint!

Santa Catalina är "en liten stad i staden" - en väldigt vacker sådan!

Sen gick vi lite rundor i stan och tog sista turistbilderna på torget. 

Ikväll ska vi ha avskedsmiddag för mig, med Karin och Jonas som gäster. Eventuellt blir det även lite Bohnanza-spel. 

Imorgon är det fest med middag i kyrkan. Förhoppningsvis ska jag hinna med ett sista blogginlägg innan helgen är slut. Sen vet jag inte hur lång tid det tar innan vi får internet i Chiclayo.

För bara en liten stund sedan kände vi av ett mindre jordskalv. Jag och Inessa satt här vid datorn och plötsligt skakade golvet i ungefär tre sekunder. Jag har känt ett liknande skalv en annan gång, tidigt på morgonen när jag fortfarande halvsov. Det sägs att här är småskalv nästan varje dag, men att de ofta är så små att man inte märker dem. Men det finns tydligen risk för riktiga jordbävningar också. I torsdags hade vi jordbävningsövning i skolan (som man har brandövningar i Sverige). Vi fick lära oss att man under ett skalv ska ställa sig i dörröppningar där väggen är stark, eller gömma sig under bord och dylikt, långt borta från glasfönster. Om man är utomhus ska man försöka ställa sig på en öppen yta på behörigt avstånd från elektriska ledningar som kan falla ner. När man lämnar huset ska man försöka få med sig extra kläder, ficklampa, batteridriven radio och mat på konservburk om det skulle vara så allvarligt att det inte går att komma in i huset igen och om allt i hela staden skulle slås ut. Det var en seriös övning med mycket viktig information, och jag känner mig ganska trygg med att vi snart åker till Chiclayo där riskerna för jordbävningar nog är mycket mindre. 

För en timme sedan pratade jag med mina kära bibelskoleklasskompisar som är samlade i Örkelljunga prästgård. Det var fantastiskt roligt att få vara med på ett hörn och att se er! 

Och förresten är rubriken på mitt nästsista blogginlägg lite missvisande. Egentligen är det inte färdigstuderat, det är ju nu det börjar på riktigt! Trots att skolan är slut ska vi försöka fortsätta repetera verbböjningar, och jag kommer ju fortsätta lära mig språket under hela tiden i Chiclayo också! Och tur är väl det...