En vanlig dag

Nu har vi varit i Peru drygt två veckor. Det gick ganska fort att komma in i rutinerna här, och jag tänkte berätta ungefär hur en vanlig dag ser ut för mig. 

Frukosten serveras strax före klockan 8, och består av bröd med marmelad plus något till. Ibland youghurt och ibland gröt/välling. Till detta dricker jag alltid te. Här finns mest örtte som jag inte är förtjust i, men min favorit har blivit kanel- och nejlikate. Utan mjölk (!). Det dricker jag till både frukost och kvällsmat, verkar som jag har blivit en riktig tedrickare! 

Efter frukosten har jag drygt en timme ledig då jag brukar repetera läxan inför dagens lektioner. Sedan promenerar jag den 20 minuter långa vägen till skolan. Peruanerna tycker nog att vi är konstiga som inte tar buss eller taxi, men det är skönt att komma ut och gå lite, och vädret är precis lagom för att vara ute. Jag kommer till skolan ungefär en kvart innan jag börjar, och sitter och pratar lite med Jonas som då har haft sin första lektion. 

Min första lektion som börjar 10.20 är praktiklektion, då jag sitter med Pablo som frågar ut mig om Sverige och ger mig övningar och glosor. Idag fick jag i läxa till på måndag att lära mig klädesplagg och att skriva fem meningar fyllda med adjektiv som beskriver olika saker. 

Efter en och en halv timme har jag 20 minuters rast innan grammatiklektionen börjar. Den har jag tillsammans med Karin och läraren Abi. Än så länge har det mest varit repetition för oss båda. Välbehövligt! Det är mycket lättare att förstå grammatiken när man är här och får det förklarat av en pedagogisk peruan än det var på gymnasiet i Sverige. Nu har vi precis börjat gå igenom imperfekt och preteritum, och detta har jag längtat efter! Jag har lärt mig det en gång i tiden, men verkligen glömt bort hur det funkar. Som läxa till imorgon ska vi redigera en enkel text och ändra alla presensböjda verb till imperfekt. Sedan ska vi skriva en lika lång text om oss själva (ca en sida), om hur en vanlig dag såg ut när jag var 10 år. Så ikväll ska jag försöka minnas min mellanstadietid! Detta är den största läxan vi har fått hittills, och kommer nog ta en liten stund att göra. 

 Språkinstitutet, ungefär så stort som en villa och ligger i ett helt vanligt bostadsområde.

"Uppehållsrummet" där vi sitter på rasterna och pratar med amerikaner, engelsmän och tyskar. Fast mest med varandra :-) 

13.40 är skolan slut för dagen, och jag går hem och äter middagen som resten av familjen här åt en timme tidigare. Av middagen blir man proppmätt! Som förrätt serveras en normal portion soppa, och till huvudrätt får man en normal (eller ganska stor) portion med ris och/eller potatis och någon sorts kött. Oftast kyckling. Det är nästan alltid väldigt gott, och väldigt mättande! 

En förrättssoppa och drycken chicha morrada (som jag faktiskt har börjat vänja mig vid!). 

Dagens huvudrätt: ris och pommes frites-bitar med köttfärsröra och stekt banan. Gott!

På eftermiddagen brukar jag göra läxor. Men är det något man behöver fixa i stan är det skönast att göra det ganska tidigt. Efter att det blir mörkt klockan 6 är det inte så kul att gå ute ensam. Igår eftermiddag gick jag, Karin och Jonas till en resebyrå och beställde biljetter till Colca-dalen dit vi ska åka nästa helg tillsammans med en tysk tjej som bor i samma familj som jag.

Ungefär klockan 20 äter vi kvällsmat. Den är (tack och lov) lite enklare än middagen, med bröd och något lite matigare. Till exempel stekt ägg, omelett, yoghurt eller pommes frites. Efter maten brukar vi sitta kvar vid bordet ganska länge om det inte händer något särskilt. Ett par gånger har jag varit med de andra studenterna här på deras "hemgrupp" (med bara tyskar...), en kväll förra veckan tittade vi på film med familjen, och en kväll sjöng vi lite lovsånger med Nixa och Lula. Händer det inget annat kan man alltid fortsätta plugga lite... 

Min studieplats. Jag gillar att jobba med post-it-lappar :-) 

Det går lite trögare med språket än jag trodde faktiskt. Jag tycker mitt ordförråd är väldigt litet, och det är svårt att få in massa ord bara så där. Men jag försöker göra så gott jag kan nu, och så hoppas jag det lossnar mer och mer efterhand. 

(Estoy aprendiendo poco a poco -> Voy aprendiendo!)

Nu måste jag sätta igång med alla mina läxor!

Bodas de papel

Idag har vi firat ettårsbröllopsdag här i huset. Det schweiziska paret som bor här (Simeon och Tabea) har nämligen varit gifta ett år idag. De har varit iväg på utflykt hela helgen, så innan de kom hem i eftermiddags hjälpte jag mamma Nixa att förbereda inför kvällens festmiddag.

Efter ha varit gifta ett år firas pappersbröllop (=bodas de papel). Därför var tanken att allt på matbordet skulle vara gjort av papper, så vi hade pysselstund med saxar och klister. Vi gjorde tallriksunderlägg till alla, pappersblommor som dekoration och vek tallrikar av vanligt kopieringspapper. Och så dukade vi med plastbestick (så nära papper man kan komma!) och finglas.

Maten bestod av chicherón; friterad kyckling (ungefär som kycklingnuggets) och chips - mat som funkar att ligga på tunna papperstallrikar. Efter att ha ätit fick vi se Simeon och Tabeas vackra bröllopsbilder, och Nixa beordrade oss att i framtiden skicka även våra bröllopsbilder så att hon får se dem :-) 

 Pysselstund med Nixa

Tallriksunderlägg med bibelvers.

Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt om er att ni skall gå ut och bära frukt, sådan frukt som består, för att Fadern må ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. Joh 15:16

Blomsterdekorationen

Tabea vid det dukade bordet

Dottern Nichi och systern Lula

(Lägg märke till att både godisfatet och servettstället är av papper!)

Simeon och Tabea

En lördag

Idag har vi varit lediga, men jag passade på att plugga lite i förmiddags. Lärarna bryr sig inte om att det är helg, nejdå, läxor ska man få varje dag! 

I eftermiddags var vi på picknick i en fin park en bit från centrum. Det var avskedsfest för en tysk familj som precis har slutat på språkskolan och åker härifrån nästa vecka. De flesta eleverna var med, plus ett par lärare. 

Många av eleverna på skolan är gifta och har minst två barn (ett amerikanskt par har sex barn!). Häftigt att se så många familjer som åker ut som missionärer. Här är många tyskar, och nästan alla de ska arbeta på ett sjukhus ganska nära Cusco när de har läst spanska, bland annat den familjen som nu åker iväg.

Sista bilden: Killen i grön tröja är min praktiklärare Pablo. Mannen som sitter på huk är hans pappa Julio som också är lärare på skolan och som Karin och Jonas bor hemma hos.

Ikväll gick vi förbi en kyrka ett kvarter från vårt hus där det var bröllop. Vi såg när brudparet kom ut ur kyrkan och klev in i en limousin, under tiden som en liten blåsorkester spelade och några människor i stora kjolar dansade nån slags folkdans. Vi såg även hur den stora vita limousinen lyckades krångla sig ut på gatan tillsammans med de små taxibilarna. Hur den sedan lyckades ta sig vidare på de smala gatorna är oklart...

Den peruanska maten

(OBS! Känsliga läsare varnas, längre ner finns bilder på marsvin på tallrik.)

Innan jag åkte till Peru blev jag varnad för sockerabstinens av Benedicte som varit många månader i Etiopien. Men Benne, det finns verkligen ingen risk att jag ska få sockerbrist i detta landet. Nej, vi får youghurt med frukt nästan varje dag, antingen till frukost eller kvällsmat. Vi äter marmelad varje dag till både frukost och kvällsmat eftersom det är det enda pålägget vi har (förutom smöret som jag inte har vant mig vid ännu). Och när jag går de två kvarteren från mitt hus upp till stora torget går jag förbi ungefär nio små affärer där man kan köpa läsk. Så nej, här finns socker så det räcker och blir över! Det som däremot inte finns är ju lösgodis och saltlakrits, men det överlever man utan (särskilt med tanke på att jag nästan varje morgon har ont i halsen så att jag "måste" äta mina goda salmiak-halstabletter). 

Vad gäller mat i övrigt är det för det mesta gott. Jag har hittills inte blivit serverad något riktigt konstigt, men heller inget som jag direkt känner igen hemifrån. Det konstigaste än så länge är nog soppan/gröten/vällingen som vi fick till frukost idag. Det smakade lite som havrevälling, fast med en stark bismak av något helt annat. I min kompis tallrik såg jag en kryddnejlika, kanske det var det som smakade. Det var ingen favoritfrukost, men gick att äta.

I söndags (och nu kommer det som känsliga läsare varnas för) var vi på restaurang med familjen. Anledningen var att mina medboende studenter ville smaka marsvin ("cuy" på spanska), och jag var förstås inte sen att haka på! Äntligen fick jag testa denna peruanska specialité. Det smakade.... inte så mycket. Det var inte mycket kött, men det lilla som fanns var ganska likt kyckling. Det är nog inget jag kommer äta igen, men det är ju en sak som man bör ha testat! 

Mormor Bety gnagde av allt kött från huvudet, det var det godaste enligt henne...

(Nu har jag nog lyckats pricka in vårt hus på kartan, så om ni klickar på adressen under inlägget kan ni se var jag bor.)

Forsta dagen i skolan

Jaha, nu har jag klarat av min forsta peruanska skoldag! Vi har tva "amnen"; praktik och grammatik. Praktiken har man alltid ensam, och min larare ar Pablo, sonen i huset dar Karin och Jonas bor. Idag fragade han ut mig om min familj och Sverige och mina studier. Inte helt enkelt, men valdigt kul att bli tvingad att prata nar det finns gott om tid att leta efter ord och att bli rattad. 

Grammatiken har jag tillsammans med Karin, och var larare ar en medelalders kvinna som heter Abi. Karin har ett litet forsprang, men jag ar valdigt tacksam for de tva aren jag laste spanska i gymnasiet. Samtidigt ar jag lite bitter over att jag inte laste det tredje aret och att jag har glomt sa mycket. Men men. Nu ar det studier som galler framover! 

Sinnika: Lula kommer ihag er och halsar tillbaka!

Lordag pa internetcafé

Jag har fortfarande inte fatt igang internet pa min dator, sa nu sitter jag pa ett internetcafé inne i Arequipa. Det funkar bra, men lite frustrerande att inte kunna anvanda ett svenskt tangentbord med svenska bokstaver. 

Igar foljde vi som sagt med sprakskolan pa en city tour. Vi var totalt ungefar 40 personer med alla elever och larare, sa det ar ju ingen jattestor skola. Vi besokte bland annat ett stenbrott en bit utanfor stan dar en 89-arig man visade hur man hugger vita stenblock, en katolsk kyrka och ett litet museum om krigaren Bolivar som spelade en avgorande roll i den peruanska sjalvstandigheten 1825 (om jag fattade det hela ratt...). Utflykten avslutades med middag pa en fiskrestaurang dar jag at friterad oring med pommes frites. Mycket friterad mat, ja. 

Pa eftermiddagen umgicks jag med Karin och Jonas hemma hos deras familj. Kul att besoka riktiga peruanska hus!

Mamman i familjen jag bor hos heter Nixa, och systern som ocksa bor dar heter Lula. Mormorn har jag ocksa traffat nu, och hon heter Bety :-) 

Kvallarna har varit valdigt lugna an sa lange. I torsdags var jag inviterad till en "hemgrupp" som studenterna hemma hos mig ar med i, men jag var alldeles for trott for att kunna folja med. Jetlagen sitter fortfarande i lite, men nu tror jag det ar pa vag att slappa. 

Pa mandag borjar vi lasa spanska, och nu ser jag verkligen fram emot det. Ska bli skont att ha nagot att gora, nagot som jag vet ar viktigt for min fortsatta vistelse i landet.

Tack for alla kommentarer pa mina blogginlagg! Aven om ni bara skriver en rad kanns det sa roligt att veta att folk foljer mig och tanker pa mig!

Detta var ganska losa funderingar, men i alla fall ett livstecken fran mig!

Lite mer om hur jag har det

Igar blev det inte sa mycket skrivet om hur det egentligen ar har, sa det kommer lite nu.
Familjen jag bor hos bestar av en mamma, mammans syster, och en son och en dotter som ar 24 respektive 17 ar. Dessutom finns det en mormor, men henne har jag inte sett annu. Utover familjen bor har fyra andra studenter, tva fran Tyskland och tva fran Schweiz. De pratar tyska med varandra, och med mig pratar de tafflig spanska eller nastan lika tafflig engelska. Européer ar inte automatiskt bra pa engelska bara for att de ar européer... De har varit har i nagra veckor, men verkar inte vara mycket battre pa spanska an jag ar. Darfor hanger jag med nagorlunda nar de pratar med familjen vid maltiderna. Igar var jag ganska trott och inte sa pratsam, men idag ska jag forsoka vara lite mer aktiv.

Vi far mat tre ganger om dagen. Da ar maten upplagd pa tallrikar nar vi satter oss, och sen serveras det mer om man vill ha. Till och med youghurt och skivad banan var upphallt i skalar nar jag kom till frukosten i morse!
Huset ar ganska stort. Vi fem studenter bor i fyra rum (de tva Schweizarna ar gifta) pa andra vaningen, och sen bor familjen en halv trappa upp och pa bottenvaningen. Pa taket star en hund och skaller.

Huset ligger bara ett par kvarter fran Plaza del armas som ar det jattestora torget i varje peruansk stad. Dar motte jag i formiddags Karin och Jonas som bor en bit utanfor centrum. Vi var en svang pa skolan dar vi ska borja lasa spanska pa mandag, och sen gick vi runt lite pa stan.

Vadret har ar fantastiskt! Jag har fasat ganska mycket for varmen, men har ar verkligen hur skont som helst. Mellan 20 och 25 grader tror jag, men valdigt torr och frisk luft (forutom avgaserna...), och trots stekande sol svettas jag inte alls. Det ar sa det ska vara! Jag passar pa att njuta nu, for i Chiclayo blir det helt annorlunda.
Kvallarna och natterna ar visserligen ganska kalla, men inomhus ar det anda hyfsat varmt.
Imorgon ska vi ut pa city tour med sprakskolan, och lararna var noga med att vi behover hatt och solglasogon for att skydda mot solen som ar valdigt stark.

Ja, nu har jag druckit Inca Kola. Mums! Fast den ar ju valdans sot, sa man orkar inte hur mycket som helst :-)

Nu ska jag nog vila lite (sen ar jag snart helt utvilad efter resan!).

Bilder fran resan

Det togs tyvarr inte sa manga bilder under resan, men har ar i alla fall nagra fran de sista timmarna.

I vantan pa sista flyget, fran Lima till Arequipa.

Precis efter landningen i Arequipa.

Vackra vyer utanfor planet.

Mitt rum.

I Arequipa!

Jaha, nu ar klockan nastan 4 pa eftermiddagen har i Peru, men hemma hos er ar den nastan 11 pa kvallen.

Resan gick bra! Den var lang, men det funkade bra. Inga forseningar och inga borttappade vaskor, och det kandes inte sa segt faktiskt. Men visst blir man lite konstig av alla tidsomstallningar och av att bara ata mackor och frukt och flygplansmat.

Efter klockan 8 imorse kom vi fram till Arequipa som ligger precis nedanfor hoga berg. Fantastiskt fint! Vi mottes pa flygplatsen av Pedro som Karin bodde hos forra varen. Han skjutsade forst mig till familjen dar jag ska bo de narmaste veckorna, och sedan korde han vidare med Karin och Jonas. Nu har jag alltsa varit har hela dagen. Jag har packat upp, sovit lite, duschat och atit. Tyvarr har vi inte lyckats fa igang internet pa min dator, trots att sonen i huset har hjalpt till. Jag fick istallet lana hans dator en stund, och darfor saknas a a o :-)
Resten av dagen tankte jag titta ut lite pa stan, och annars lasa lite och mest ta det lugnt. Imorgon ska vi hitta pa nagot med Karin och Jonas.
Ska se om jag kan fa upp lite bilder har snart ocksa. Men forhoppningsvis kan vi fa igang internet pa min dator snart sa det blir lite lattare att lasa vad jag skriver (och sa underlattar det ju for mig om jag kan skriva nar jag kanner for det).

Imorgon åker jag!

Nu är väskan ungefär färdigpackad, ska bara bestämma mig för om jag ska ta med det där extra paret jeans eller inte... 
Klockan 07:00 imorgon tisdag kör vi hemifrån och tar sedan tåget till Danmark. Flyget går från Kastrup 11:00, och drygt 28 timmar senare beräknas vi ankomma till flygplatsen i Arequipa. Då är klockan 08:15 i Peru, och vi har hunnit med att mellanlanda i London, Miami och Lima. Om allt går som det ska, och det hoppas vi ju! 


Sedan ser resten av min Peru-vistelse ut ungefär såhär: 
På måndag börjar språkstudierna i Arequipa som vi ska ägna oss åt i fyra veckor. Under tiden bor vi hemma hos peruanska familjer. Jonas & Karin hos en familj, och jag hos en annan. Intensiv språkträning, alltså! 
Den 17 oktober flyger vi upp till Chiclayo i norra Peru, där missionärerna Elin & Mattias Lindström bor. Där ska vi vara resten av tiden, men vilka arbetsuppgifter jag kommer få är inte klart ännu. Förmodligen handlar det ganska mycket om ungdomar och musik, och lite om barn. Men det återkommer jag till när mer har fallit på plats! 


Nu är det snart dags att sova, efter en sista vägning av väskan. 
Be gärna för att allt på resan ska gå bra! Att flygen ska gå i tid, att vi ska kunna sova när det behövs, och att inget bagage ska komma bort. 


Nästa gång jag hör av mig igen är jag i Peru! :-) 




Förresten, kolla gärna på Jonas och Karins blogg också: http://jonasokarin.blogspot.com/

Första testet

Välkomna hit! Sidan är än så länge på utvecklingsstadiet, så utseendet kommer nog förändras lite de närmaste dagarna. Men från och med den 13 september är detta min officiella Perublogg!