Adventsfika och lite annat

I måndags var det adventstema hemma hos Lindströms. Elin pyntade med stjärnor, ljusstakar och juldukar, och så bakade vi pepparkakor som vi fikade på kvällen. 

Joel luktar på degen

Resultatet

Kvällsmatsdags för barnen: Joel får bibelundervisning under tiden som han äter...

...och Karin tar hand om Elsas matning

När det var dags att äta upp pepparkakorna kom Steffen och Kate också på besök. Till kakorna serverades det närmaste man kan komma glögg i detta landet: chichamorrada. Ingen höjdare alls om ni frågar mig. Det blev en aning godare med russin och mandlar i, men fortfarande inte alls jämförbart med glöggen. Tyvärr. 

Mattias och Steffen (som förmodligen diskuterar teologi.. Jag minns inte, men sannolikheten är ganska stor, haha.)

Elin iakttar Jonas och Karins schackparti (som Karin vann, eller i alla fall nästan)

När det hade mörknat ute gick det faktiskt att få en liten adventskänsla trots värmen. 

En del av de resterande pepparkakorna åts upp igår (tisdag) förmiddag då MELs årsmöte gick av stapeln. MEL är den peruanska sammanslagningen av svenska ELM och amerikanska WMPL, de två missionsorganisationerna som har missionärer här i Chiclayo. Det var intressant att vara med på mötet och höra samtalen. Allt var på spanska, även efter att den enda peruanska deltagaren (Isabel) hade gått hem. 

Och så lite om tisdagskvällen då vi hade körövning i San Antonio. Det har för varje gång kommit färre tjejer till kören, och vi var lite osäkra på hur det skulle funka att gå vidare. Men igår kom det nästan dubbelt så många som förra gången - hela nio stycken! Dessutom hade vi med oss Priscila från Las Brisas som lite hjälpledare. Hon studerar musik på universitetet och var en enormt stor hjälp för oss både i planeringen inför och genomförandet av övningen. Dels för att hon förklarar saker väldigt mycket bättre än vi gör, och dels för att hon själv är väldigt begåvad och musikalisk och genom det kan hjälpa till att undervisa de andra tjejerna. Just nu är vi alltså ganska hoppfulla och uppmuntrade inför fortsättningen. Förhoppningen är att Priscila ska kunna hjälpa till att fortsätta leda åtminstone en av körerna efter att jag har åkt tillbaka till Sverige och lämnat  Karin i klistret :-) 

I eftermiddags när jag hade planerat färdigt för dagen åkte jag till stan och fixade lite grejer, och satt sen ett tag på Starbucks, igen. Det är ett bra ställe, men jag gillar egentligen inte att jag gillar det. Jag känner än så länge inga starka behov av västerländska kickar så att jag måste åka dit av den anledningen. Vi lever ganska svenskt här i vår lägenhet, men oavsett har jag nog inte stora problem med att vara borta från Sverige ett tag. Och jag vill inte bli stämplad som en stenrik europé som alltid går på dyra caféer och inte kan förstå peruanerna. Men, Starbucks är enda stället jag har hittat (förutom lägenheten) där jag utan att känna mig obekväm kan sitta ensam och bara läsa eller skriva i lugn och ro. Idag funderade jag på att sätta mig i en park och läsa, men sen insåg jag att jag verkligen inte skulle kunna slappna av där. Ensam och utomhus i en kultur där man ständigt är uttittad. Slappna av kan jag däremot på Starbucks och Real Plaza (köpcentret där S ligger), där många är rika, och en del av besökarna faktiskt är gringos precis som jag. Dessutom spelas där väldigt skön musik. Förra gången var det lugn julmusik på låg volym (wow!) och idag var det klassiskt (WOW!). Därför kommer jag säkert fortsätta gå dit även om det på ett sätt tar emot. 

Ikväll har jag varit på bönesamling i Las Brisas. Även om jag fortfarande inte känner mig tillräckligt frimodig (och språkkunnig) för att be på spanska är det gött att samlas och sjunga och be tillsammans. Och det är faktiskt okej att be på svenska även bland peruanerna - Gud förstår alla språk! 

Imorgon (torsdag) är det första december och vi ska tända ett hemma-ritat datumljus och titta på julkalendern på internet (jag sa ju att vi lever svenskt här!).